I huvudet på en anställd

För några dagar sedan när jag gick på övergångstället vid Tegnérgatan såg jag i ögonvrån att det kom en bil rakt emot mig trots grön gubbe. Jag stannade till och såg bilen passera precis framför mina tår. Ryska Posten stod det med stora bokstäver på bilen. Den första tanke som dök upp i mitt huvud var – Jag kommer aldrig att använda Ryska Posten för något bud i framtiden. Hur tänker den anställde här egentligen? Förstår han att han är en del av varumärket Ryska Posten och att han förmedlar en massa negativa budskap till mig?
Senare under dagen går jag in i en Onoffbutik. Det är bara jag och två anställda från Onoff där. Den ena av dem pratar i telefon och den andra sitter i kassan. Jag letar efter en ryggsäck men hittar inte det jag söker. Som uppmärksam säljare kan man tydligt se att jag undrar över något. I stället för att bli tillfrågad om hjälp behöver jag gå fram till den som sitter i kassan och be om hjälp. Han svarar då att han inte kan hjälpa mig för han får inte lämna kassan. Min spontana tanke var – Vilken rutten kundservice Onoff har. Förstår den anställde att han signalerar till mig att Onoff inte bryr sig om sina kunder?
Några dagar senare går jag in i Inneboendebutiken på Tegnérgatan. ”Välkommen!” hörde jag medarbetaren säga i en rent trevlig ton. Jag kände mig positivt uppmärksammad. Jag gick runt lite grann i butiken. Efter ett tag säger medarbetaren ”Säg bara till om jag kan hjälpa dig med något”. Allt med rätt tidsintervall, med rätt känsla utan att det är påträngande. Direkt tänkte jag – Här vill jag handla fler gånger! Hur kommer det sig att hon agerar på det sätt hon gör och inte de andra?
Ytterligare ett liknande exempel kunde jag läsa om häromdagen i en artikel i DN. I artikeln stod det att tre anställda på Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP i Stockholms län under flera år inte skrivit några journaler över barn och ungdomar som de träffat. Anledningen till försummelsen verkar vara för hög arbetsbelastning. Övriga anställda har känt till de tre anställdas situation men har inte slagit larm.
Kanske är det så enkelt att hon som jobbade på Inneboende känner sig som en ”medarbetare”, en del av verksamheten och inte enbart “anställd” (om man nu kan skilja dessa begrepp åt på detta sätt). Någonstans brister det i alla fall i ansvar och engagemang. Var bristen ligger är säkerligen olika. Ibland hos den enskilde och ibland hos företaget.
Det vore intressant att veta hur ditt företag förmedlar att de anställdas/medarbetarnas agerande identifieras med ert varumärke? Hur gör ditt företag för att se till att de anställda/medarbetarna känner ansvar och engagemang och att det är kul att få vara en del av byggandet av just ert varumärke?
Några funderingar från Nina
Alla har bättre kundservice än konkurrenterna!

I ett tidigare blogginlägg uppmärksammade vi hur medlemmarna i vår Marknadspanel i linje med det klassiska överskattningssyndromet ansåg sig vara bättre på sitt jobb än andra. Det tyckte vi var ett kul resultat, inte minst eftersom vi själva helt håller med…
När det var dags för att låta Marknadspanelen utvärdera fenomenet kundtjänst i vår senaste Nyhetsdialog tyckte vi att det skulle vara intressant om överskattningssyndromet även gäller sitt eget företags kundtjänst och kundservice.
Och så var det! Se här:

Det var något fler respondenter som inte hade någon åsikt men mönstret är tydligt. Enbart 4% tyckte att deras kundtjänst var sämre än konkurrenternas…
Vi får väl åter fråga oss om detta verkligen innebär att våra kunder, prospects och kontakter i Marknadspanelen är så mycket bättre än sina konkurrenter eller om det återigen är den lilla överskattningsmodulen i hjärnan som slagit till. Jag vet vad jag tror…
Och som vanligt: arbetar du med eller bara är intresserad av kommunikation eller marknadsföring och vill vara med i Marknadspanelen, klicka här!